Äldreomsorgen behöver bli bättre anpassad för dem som behöver den mest, den grupp som behöver en kombination av specialistvård, primärvård och kommunal omsorg. Denna skärningspunkt mellan äldreomsorg, individ och familjeomsorg och sjukvård och därmed mellan kommuner och landsting, har alltid varit problematisk. Avsikten med föreliggande studie är att belysa frågor om hinder och möjligheter inom olika organisationsformer, samverkan/brist på samverkan och valfrihetens betydelse för insatserna till denna grupp äldre. Av nordvästkommunerna valdes Ekerö och Sundbybergs kommuner ut för studien, dels beroende på demografiska skillnader mellan kommunerna och dels beroende på olikheter beträffande nämndorganisation och organisationen av myndighetsutövningen. I studien framträder en samstämmig bild av svårigheter med samverkan, främst i utförarledet, men även svårigheter i samordning av behov och beslut om insats när myndighetsutövningen är organiserad i olika nämnder.